Förra veckan åkte jag till Helsingborg för att gå på Dunkers kulturhus för att sedan ta mig vidare till Louisiana.
Behållningen av resan var Marianne Linberg De Geers utställning på Dunkers kulturhus.
Sällan blir jag så peppad och inspirerad av någon som när jag gick runt och lyssnade på Marianne Lindbergs röst i audioguiden och tittade på hennes konst.
Det är en väldigt spretig utställning men hon är ärlig, lekfull och väldigt humoristisk i det hon gör.
Hon är provokativ för att hon vill något och på vilket sätt hon utforskar identiteten i sig själv och andra tilltalar åtminstone mig. Håller på till slutet av augusti. Resan vidare till Lousiana var inte lika peppande. Pippilotti Rists videoinstallation var rolig att se liggandes tittandes upp i taket, men musiken till ?!? Kanske påverkades jag av min komponerande man som tyckte att musiken var på en extrem låg nivå.....
Stora utställningen handlade om Färgen i konsten och ja, de hade nog fått dit det mesta ......dvs alldeles för mycket i min smak, gick tyvärr inte att ta till sig.....för trist i sitt upplägg.
Det är alltid lika härligt att vara på Louisiana men denna gång drog vi inte vinstlotten.